A sunny day with all my friends is where I want to be

Hoppas ni hade en god jul allihopa! Det hade jag.
Det var spännande att köra hem från Holafors i snöovädret
och det var klantigt gjort av mig att missa att svänga i en korsning
så det blev en omväg på 1,5 timme.
Men fram kom jag till slut, som tur var.

Massa dagar har gått och massor har hänt.
Bl.a. så har jag varit bakis för första gången i mitt liv efter juldagen
tillsammans med Tessan.
På annandagen skulle jag bjuda lite folk på middag och gå ut igen.
Jag var långt ifrån taggad, men hade trevligt ändå.
Kan inte bli mycket annat i sällskap bättre än man vad man vissa dagar förtjänar!

Nyårsafton imorgon gott folk.
Jag är dessvärre inte alls särskilt taggad på
att för första gången i mitt liv dricka på denna överskattade afton (?)
Men roligt vet jag att det kommer att bli!

Aftonen/kvällen ska spenderas i Tessans sällskap.
Jag hoppas på sätt och vis att den inte blir alltför långdragen
så man orkar hålla ögonen öppna imorgon tills det blir en taxi ledig.

Auf wiedersehen!

Här var vi

här va vi här va vi här va vi PIGGA! z.z

Duschen är avklarad, nu skall frukost intas, sedan är vi klara för take off.
Idag åker jag och mamma mot Holafors för julfirande.





P.S Jag tycker om min mamma =)

Vad gör man inte för sin 2:a familj?

Det vet jag inte.
Men man ställer upp och kör 6 mil + en bra stund i drive-in:en på Max,
trots att man precis skulle lägga huvudet på kudden och ska kliva upp 06.30 dagen efter.
Jonte vet vem man ska ringa mitt i natten när man behöver skjuts han ;)

Jag klagar inte, för jag skulle göra det igen om det behövdes!
Still love you a lot, you people of cabin #18! :)

Arlanda

Det jobbigaste med att vara på arlanda:
- När Thai-planen står parkerade utan för Skycity och man skulle offra en arm för att det var på det planet man skulle sätta sig istället för ett sketet ett med destination Skellefteå.
- Att det är så långt mellan toaletterna :P
- Förstgångsbesökare (norrlänningar). Jag trodde det var allmänt känt att man står till höger i rulltrappan.
  Och likaså att man inte rör de snurrande entrédörrarna. En del fattar inte att dom stannade för att någon rörde dom, inte för att det är fel på dom och man måste knuffa sig igenom dom.

Det bästa med arlanda: Är att efter buss, tåg, tåg och massa kånkande på väskor så känner jag mig rätt hemma när jag kommer upp, in eller ner på arlanda.

Nu: toa.
Sen: handbagagekontroll.
Senare: Färd mot Skellefteå lasarett för att försöka hålla ögonen öppna sittandes i en stol hela natten.

Going home - Sophie Zelmani

Dagarna i Lindesberg har snart nått sin ände.
Resväskan är mer än färdigpackad och står klar för avfärd.
Allt gick ner fint när jag for, men det kommer att bli spännande att få med sig allting hem igen,
hoppas dom är vänliga på SAS idag!
Det hela kan bero på att jag gjort bort lite för många julklappsinköp och handlat liiite för mycket till mig själv.
Men lika glad är jag för det fast gladast blir nog.. mamma?

Jag har gått och blivit med barn.

Fadderbarn!
2 stycken.

Kan man avlägga ett bättre nyårslöfte än att göra livet en hel del bättre för människor som behöver det?

Idag bryr jag mig inte om folk skulle tycka att jag satt vid datorn för mycket

Har man vänner på andra sidan jorden så har man inte så mycket till val.

Fan vad jag är i valet och kvalet.
NZ or not this spring?

A piece of Norway

Två låtar som spelades sönder på Norsk radio under vår vistelse där.




Jag har bara mig själv att skylla

Om man vid klockan 11 har varit vaken längre än vad man sov under natten,
så är det rent ut sagt farligt att (enligt min erfarenhet) ens närma sig en säng under dagen.


Drygt att åka in till stan med mamma för att besöka tandläkaren i 2 minuter
och innan dess hämta min bil som jag knappt tog mig in i för den mer liknade en isbit än en bil.
Frös! (Inte så konstigt när man kan skymta hud genom det jag har på benen).
Efter tandläkaren började väntan på att mamma skulle handla klart, (hon skulle seanre lämna in sin bil och åka med mig hem) och just då kändes det som att hon krupit till Ica eftersom hon just kommit innanför dörrarna och att hon nu skulle kommma att handla i snigelfart.
Jag åker ner i Panterngaraget för att inte få köldskador.
När jag sitter där och skickar sms till Stina så dör radion i bilen.
Eller rättare sagt så dör batteriet.
Svordom.
Tillslut kommer mamma och så börjar vi, två kvinnor som är vana att ha en Jan-banan som hjälper oss med sånt här, att leta efter batteriet.
Det slutar med att vi måste ringa min far i alla fall.
Vet ni hur Pantergaraget ser ut så vet ni att det är ett h-vete att parkera där inne.
Pelare överallt.
Att jag hade parkerat som en kratta gjorde inte saken bättre när mamma skulle köra in sin bil bredvid min, snacka om att slicka plåt, backspegeln fick vikas in för att kablarna skulle nå, men vi lyckades!

Men jag klagar inte.
Nej, inte var jag bitter inte.
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/oZq6D6IjUlA&hl=sv_SE&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/oZq6D6IjUlA&hl=sv_SE&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>

Hardline - In This Moment

Dagens konstaterande:

#1 Huset är jobbigare att städa när man har träningsvärk i de flesta musklerna i kroppen.
#2 Ett samtal på 2 timmar och 18 minuter brukar kännas väldigt långt.
Men samtalet så långt som jag nyss hade med Linn (som jag i vanliga fall alltid pratat ungefär 5 gånger så mycket med varje dag) kändes som 7 minuter. Välbehövligt! :)
#3 Det är lätt hänt att glömma bort att man har tandläkartid tidigt på morgenen nästa dag och inte komma på det förrän klockan alldeles för kvart över sent!
= god natt (för länge sen)!

Jag har blåmärken på mina knän, men inte gör det något!

Träningsvärken jag kommer att ha på torsdag kommer inte att vara utav denna värld!
Aldrig har det gått så här lång tid förut utan att jag tränat volleyboll.
Konditionen har jag gömt undan lika bra som skorna och knäskydden, om inte bättre.
Tur att armmusklerna och ryggen är betydligt starkare än när jag for
så jag inte svälter ihjäl de närmaste dagarna, jag menar, jag får ju iaf maten till munnen :P

Vissa dagar hatar jag volleyboll, av den enkla anledningen att jag älskar det.

I barely know who you are but I'd sure like to ask you to stay

Är lite extra smått betuttad i Joshua Radin för tillfället :)

Hur som helst.

Första december.
Första luckan på adventskalendern när man var liten, som man längtat!
Första snön (sen jag kom hem i alla fall).
Första snöskottningen idag denna vinter med mamma.

Första tanken på vart fan jag stoppade undan mina skor och knäskydd efter flytten.
Första gången någonsin som jag inte har hittat dom trots att jag letat i sinne i HELA huset.
Första volleybollträningen för min del ikväll.

Att man inte ska kunna hålla sig borta från den där jäkla sporten! :P

RSS 2.0