Narkotikum
Igår blev det inte många knop gjorda, förutom de 10 timmarna med arbete.
Körde bil till Kåge då pappa inte tyckte att det var nödvändigt att gå dit. Han sa att jag hinner gå dit sen någon dag. Det är väl sant, tar 2 timmar, och det ska nog gå att klämma in någon dag tycker jag. Från Kåge fick jag med mig en hel bag med träningskläder, så nu slipper jag gå och springa i bomull, samt ett stort paket från Schenker. Tur jag tog bilen, det hade blivit väldigt tungt innan jag hade varit hemma.
Idag blev det en joggingtur på drygt 3 km, följt av en promenad på 5. Konstigt hur man (jag) äter en påse godis och tror att den ska göra en (mig) lyckligare, då det egentligen bara är att gå ut och ta sig en tur i joggingskorna och låta endorfinerna (eller kroppens egna narkotikum - morfin, om ni hellre kallar det för det) göra jobbet. Underligt hur man tänker ibland.
Imorgon börjar jag inte förrän 13.30, så jag hoppas att lite nytta hinner göras innan dess. Torsdag är det, så det blir väl städning i sedvanlig ordning. (För er som undrar och är extremt oroliga så har min "städmani" blivit mycket bättre. Nu måste jag inte dammsuga varje dag. Men varannan, lite grann i alla fall!)
Slutar 22, och Tessan verkar inte alltför emot att ta en promenad då. Annars blir det jag och hörlurarna igen. En säkerligen underhållande syn vissa stunder. Där går jag och tror att ingen ser mig då jag diggar musiken med huvudet och ibland säkert med hela kroppen samtidigt som en cyklist rullar förbi mitt i dunket.
Körde bil till Kåge då pappa inte tyckte att det var nödvändigt att gå dit. Han sa att jag hinner gå dit sen någon dag. Det är väl sant, tar 2 timmar, och det ska nog gå att klämma in någon dag tycker jag. Från Kåge fick jag med mig en hel bag med träningskläder, så nu slipper jag gå och springa i bomull, samt ett stort paket från Schenker. Tur jag tog bilen, det hade blivit väldigt tungt innan jag hade varit hemma.
Idag blev det en joggingtur på drygt 3 km, följt av en promenad på 5. Konstigt hur man (jag) äter en påse godis och tror att den ska göra en (mig) lyckligare, då det egentligen bara är att gå ut och ta sig en tur i joggingskorna och låta endorfinerna (eller kroppens egna narkotikum - morfin, om ni hellre kallar det för det) göra jobbet. Underligt hur man tänker ibland.
Imorgon börjar jag inte förrän 13.30, så jag hoppas att lite nytta hinner göras innan dess. Torsdag är det, så det blir väl städning i sedvanlig ordning. (För er som undrar och är extremt oroliga så har min "städmani" blivit mycket bättre. Nu måste jag inte dammsuga varje dag. Men varannan, lite grann i alla fall!)
Slutar 22, och Tessan verkar inte alltför emot att ta en promenad då. Annars blir det jag och hörlurarna igen. En säkerligen underhållande syn vissa stunder. Där går jag och tror att ingen ser mig då jag diggar musiken med huvudet och ibland säkert med hela kroppen samtidigt som en cyklist rullar förbi mitt i dunket.
Kommentarer
Trackback
