Pempan

och några minuter har jag kvar i Skellefteå och ungefär 37 saker kvar att göra innan vi åker.
En av dom är att jobba i lite drygt 11 timmar till.
Hur tänkte jag?
Jag tänkte som så, att jag skulle jobba mindre än vad jag gjort de sista 20 dagarna. Vilket jag inte gjorde. Det är bra att det alltid är värt det månaden efter, då lönen kommer.
Jag vet att allt ska vara packat och klart in i minsta detalj imorgon då jag lägger mig. Det vet jag mycket väl. Jag har varit stressad i 2 veckor nu. Tur att jag började packa och skriva listor då jag gjorde! Man kan nästan tro att jag har Asbergers så som jag gör listor och bockar för allt eftersom timmarna och dagarna går bara för att känna att jag har kontroll över mitt liv. Det jag inte vet är att vi ska åka till Norge. Kommer nog att fatta det först då vi skymtar slakteriet från E12:an några kilometer innan vi anländer till Bjerka.
Fattar jag det inte då så måste jag fatta det då jag skyndar mig ur bilen då vi är framme på campingen för att krama om Mike, Kerry, Nikki och alla andra Nya Zeeländare igen!