Pempan

otroligt nog. Tanken var att vi skulle åka "Slow boat" från gränsen i Laos till Luang Prabang där vi nu befinner oss. Men vi fick veta att om vi tar bussen istället så får vi en hel dag extra här, så det gjorde vi. Bussresor brukar inte vara kul. Denna var 10 gånger värre. 17.00 skulle den avgå, 06.00 skulle den vara framme.
Vi åkte från busstationen 17.30 och tog oss 50 meter.
18.00 hade vi tagit oss 50 meter till.
18.30 var vi på väg.
A/c är bra, men inte då den är på kallaste och full effekt nästan hela tiden.
Barn är söta, men inte då dom skriker för full hals halva natten.
Sen var det så branta backar att vägarna gick i slalom nerförs. Busschauffören vet nog inte vad 3:Ans växel innebär, för han gasade då han fick chansen och 3 sekunder senare tryckte han ner bromsen. Bromsen. Den där jävla bromsen. Den tjöt varenda gång. Vilket var ungfär 4 gånger i minuten. När det var som brantast tjöt det minst fyra gånger i minuten och lika många gånger åkte huvudet nästan in i ryggstödet framför, plus att vägen självklart inte var den bästa, så det skumpade på som den gör på dåliga vägar hela tiden.

Men, tillslut var vi helt plötsligt framme, 14 timmar senare. Mulet och kallt, men det kan vara bra med en sån dag också. Elefantbadning är det kanske som står på schemat, vi har inte riktigt bestömt oss än.


Lastbil på floden som separerar Thailand och Laos.


Liten Laosflicka som blev lugn av appen "Peekaboo Barn" på min iPhone.


Efter att vi blivit varnade om Happy pizza och Happy bucket som dom enligt källan säljer vid floden där vi ska "tuba" i Vang Vieng så blev jag och Sandra lite misstänksamma mot denna lilla påse med "Party-godis"som följde med som en bonus på den större påsen. Vi åt dom med försiktighet, men vi kände oss som vanligt.